Från puts på varvet till Ulvöregattan på Högakusten. Här visas utvecklingen av vår segelbåt "Magda från Uppsala" samt seglingar och kappseglingar. Hon är en Nordisk familjebåt (NF) Byggd på varv i Danmark. NF är en lättseglad och snabb båt som lämpar sig väl för kappsegling. Många av NF- båtarna i Stockholm har under åren placerat sig med toppresultat i ex.vis Lidingörunt och Granprix i Stockholm, se länk:http://www.gransegel.se/GP10.html. Hälsningar Roger och Helena.

söndag 19 februari 2012

Veckans ord från båtseglarordboken vecka 8 "Kantring"

Många goda råd.. Missa inte stycket om att undvika dyiga stränder! :-)

Kantring är en risk som alltid förefinnes med en segelbåt, huru pålitlig den än må vara gjord genom djupt placerad ballast och däckning. Många sådana pålitliga båtar resa sig åter efter en kantring, men genom samverkande ogynsamma förhållanden händer det äfven ibland, att de sjunka. Huru som helst kan det vid kantring med en båt vara bra att hafva i minne följande af erfarenheten dikterade regler:

Håll er uppe åt lovart, ty om man ramlar ned i lä kan man lätt komma under seglen eller blifva insnärjd i riggen, hvaremot det många gånger händt att en kallblodig båtseglare öfver lovarts reling äntrat ut ur den kantrande båten och blifvit bergad utan att ens hafva fått fötterna våta.

Blöt hufvudet så snart någon större del af kroppen blifvit våt, ty den högst olika förmåga att uthärda afkylningen genom beröring med vattnet, som man iakttagit vid nästan alla sådana tillfällen som till exempel när folk »går ner sig» på is, beror efter hvad erfarenheten visat i synnerhet på, om man fått hufvudet vått och afkyldt eller ej. Om hela den öfriga kroppen plötsligt afkyles, uppstår deraf en våldsam blodträngning åt hjernan och ofta bristning af något blodkärl eller hvad man i dagligt tal kallar »slag». I sådant fall är patienten i regeln ohjelpligt förlorad, men äfven om blodträngningen icke leder till bristning af något kärl, så, är den dock i allmänhet svår nog att åstadkomma yrsel och sanslöshet, som under de rådande förhållandena, då full sans och viljekraft så väl behöfvas, merändels medför döden.

Öfvergif ej båten så länge den flyter, ty det är ett mycket vanligt fall att goda simmare lemna båten för att simma i land, men tröttna på vägen och drunkna, under det deremot någon icke alls simkunnig, som hållit sig qvar vid båten, ofta blifvit bergad.

Hvad man helst bör välja till flythjelp det får bero på omständigheterna, och mycken villrådighet vid valet lär för resten i de flesta fall ej vara tillfälle till. Men som en allmän regel torde man kunna säga, att en föga simkunnig person bör i främsta rummet välja någon pjes med stor flytkraft, såsom en lifboj, korkdyna eller dylikt, då deremot en god simmare, som har utsigt att snart kunna taga sig till land, hellre bör välja ett föremål som gör ringa motstånd i vattnet, såsom en toft, en åra eller annat långsträckt.

Undvik långgrunda dyiga stränder, när det blir fråga om att taga sig upp i land, ty det har händt mången god simmare, att han redt sig förträffligt ute på djupt vatten men när han trott räddningen nära och kommit in emot stranden har han fastnat i dy och uttömt sina sista krafter, innan han kunnat arbeta sig fram till det torra. Hade han deremot ej varit så angelägen att snarast möjligt komma i land, så kunde han valt sig en bättre landningsplats eller hållit sig flytande på djupt vatten, tills hjelp kommit. Och skall man nu ändtligen dö, så är det väl bra mycket trefligare att drunkna i rent vatten än att rota bort sina sista stunder i dy.


Sail on

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar